www.igelsnigel.se
www.igelsnigel.se
Jag, Kickan, Emma och Zirro for ut till Bussjöskogen idag på kvällen för att släppa hundarna. Jag glömde skriva det sist vi var ut tillsammans trots att det var väl värt att berätta om. Våra två har aldrig sprungit tillsammans förut, men det gick jättebra! Zirro bryr sig inte så värst mycket och Kickan dras med något av hans enorma energi och iver. Hon tycker också det är lite spännande att det prasslar i buskarna och det händer lite saker, där Zirro drar fram i sin turbofart. Hon var jätteglad både sist vi var ut och idag, det är så kul att se tycker jag! Kickan verkar inte ha några stora problem med honom nu längre heller, han nosade ingående på hennes baktass idag när hon låg i köket och hon brydde sig inte direkt. De har lite olika tempo de där två, och Zirro är väl inte van vid att nån kan vara så långsam som Kickan. Sist vi var ut hoppade Zirro över en stock rakt på Kickan som for omkull och rullade runt. Hon blev nog lite sur på honom, men när hon var på benen igen var han borta...
Jag borde verkligen gå och sova nu för i morgon åker jag söderut. Jag vill bara annonsera över min nya hemsida som Emma har gjort till mig. Jag står för designen men Emma har byggt ihop den. Tack Emma!! Den är nästan klar och jag ska snart börja blogga i den, vilket innebär att den här bloggen kommer bli inaktiv snart, men då säger jag till. Adressen till sidan är www.igelsnigel.se. Och kom ihåg att även om vi inte känner varandra, så blir jag jätteglad över en hälsning i gästboken!
Ställandeträning
Kickus var så pigg när vi kom hem så vi gick iväg för att träna lite. Vi tränade först ligg på signal vilka blev väldigt fina. Sedan ligg och stopp blandat för att testa signalkontrollen. Det gick förvånansvärt bra, hon tog rätt oftast men var lite störd av att något luktade gott så hon koncentrerade sig inte riktigt. Det har tyvärr blivit ett skall i stoppet som var mer fast där än jag hade hoppats. Jag klickar ändå för de med skall också men belönar bättre om hon låter mindre. Vi måste träna mer på signalkontrollen på stopp och träna på att klara det under gång. Då krävs det en riktigt bra energi i henne för att stoppen ska bli snygga utan tveksamhet. Jag tränade också läggande under gång, men vi måste komma upp i fart där också, men går jag inte så fort klarar hon det bra. Till sist gjorde jag ett test på baklängeskedjningen på ställande under gång. Jag tränade först mycket stadga med omvänt lockande i stå, och bad sedan om ett stopp (bugning) och efter det belönade jag utan klicker a la omvänt lockande för stå. Hon rörde nån tass men hon fick "jag står här"-minen, så jag är glad! Den största utmaningen känns som att få ett pålitligt stopp under hyfsad fart vid sidan.
Film!
På filmen hör man Emmas klicker också, så det kan låta som att jag klickar helt galet ibland.
Träningsinspiration!
Jag och Kickan tränade vidare på ställanden. Eller bugande är det än så länge. Min tanke är så här. Jag lär henne att buga på kommando så att det sitter riktigt bra. Samtidigt tränar vi på att stå med stadga så att det ligger högt i preferenshierkin. När det är klart kan jag baklängeskedja dessa med varandra så att ett buga följs av ett stående. Det finns flera svåra delar i detta som jag har kvar att se hur det går. Bland annat vet jag inte om jag kommer få till en lagom liten bugning, så inte domaren blir missnöjd... Men det får vi se, det viktigaste nu är att vi har kul när vi tränar och inte så fort och stressigt som sist vi tränade ställande. Och nu helt plötsligt så är det kul att träna det här!
Än så länge är det som sagt bara buga av det, men det som är så kul är sättet jag kommit hit. Vad jag kan säga så här rakt av utan att tänka efter allt för mycket så är buga det enda beteende som är helt och hållet frishejpat. Vi har ett kommando på det sedan förut, "buga", som funkar lite halvkasst. Men vi har haft det liggande som ett frivilligt beteende så jag kunde plocka fram det nu. Det andra roliga är att det är det första beteende som jag nu sätter kommando på efter att jag lärt mig lite mer om hur det effektivt kan göras. Jag tränade vidare att sätta ord på det idag efter att jag hade börjat lite igår. Igår tyckte jag det var svårt att tajma ordet precis innan hon bjöd beteendet. Det var inte lika svårt idag och det hade nog effekt! Om jag inte hade sagt "stopp" innan hon bugade idag så väntade jag tills hon stod upp innan jag sa det igen. Då bjöd hon oftast igen. Hon fortsatte dock att bjuda mycket innan hon ställde sig upp, det är ju bra att hon gillar att bjuda det och kanske en förutsättning för att riktigt effektivt sätta signal på det. Vore hon mer osäker skulle hon börja testa annat då det inte fungerade. Jag tycker jag såg att hon fick förståelse för ordet idag och jag var jätteglad!
På kvällen nu tränade vi vidare med att bjuda buga vid min sida. Vi gör det parallellt med att sätta ord på det framför oss. Detta dels för att spara tid, dels för att påbörja signalinlärningen samtidigt som jag belönar massor av frivilliga bjudningar, så blir beteendet mer uthålligt då jag tränar signalkontroll. Hon har blivit jätteduktigt på att bjuda det vid min sida. Jag kan trampa runt och gå sakta frammåt och hon bjuder det hela tiden med jättekort latenstid! Så jag ska börja med signalkontrollen vid min sida också nu snart, då jag kan börja gå fortare. Det ska bli så spännade att se vad det blir av detta! Det blir ju faktiskt mitt första moment som jag kommer baklängeskedja på riktigt också, förutom att det är det första med en frishejpad del och med en bättre signalkontroll än tidigare beteenden. Mer rapportering kommer!
I flyttartagen
Jag och Kickan tränar på att buga. Jag ska testa en ny modell där jag utgår från en bugning för att få till ett snyggt ställande för ställande under gång. Men när jag är ute och tränar med henne då det fortfarande är varmt på kvällen så tänker hon nog lite onda tankar om mig. Hon börja nog närma sig pensionsålderna tanten, fast jag håller inne med det ett tag till. Men hon kan kräva godare och godare belöningar. Jag kommer skriva mer om hur det går och mina tankar runt ställandet från buga en annan dag, nu ska jag frigöra min säng från alla pinaler som jag av någon konstig anledning äger.
Träningsbilder





Vi utmanade lite, vi gick fot en sväng i skogsbrynet också.

Med klick över hindret blev det bra höjd!
Bra träning
Jag gick sedan till grusplanen vid Carshemsskolan och lät henne springa mellan konerna till godisskålen. Jag har ju missat den delen av rutanträningen att hon ska ha drag mellan konerna. Det är lätt och rolig träning så det ska vi fortsätta med! Fast det ska jag kanske inte prioritera nu innan tävlingen.
Vi traskade sedan vidare till gräsplanen vid skateboardramperna där det var massa folk och lät massor. Hon reagerar knappt på det när man är så nära men kan ändå vara bra med lite störning, ibland smäller det ju till ordentligt. Där tränade vi fritt följ. Det blev ganska belöningstätt men jag kunde inte låta bli för hon gick så jättefint! Vi gick från kortklippt gräsmatta till oklippt knölig och hon klarade det fint. Jag tycker det fria följet har utvecklats nu bara under min kvalitetshöjande drive på nån vecka. Men än så länge är det täta belöningar och hon är så väldigt medveten om att köttbullarna är närvarande. Jag funderar på att plantera ut belöningar och köra lite fritt följ utan att hon är medveten om belöningens närvaro. Får se hur jag gör med det.
Vi avslutade med en platsliggning på gräset. Vi måste träna lite på signalkontroll på sitt och ligg så hon inte testar att ändra position innan kommendering. Men själva platsliggningen är nog väldigt säker. Vet inte hur hon skulle reagera om en hund gå upp och går fram till henne, men det tänker jag inte testa innan heller.
Igår hände två så roliga saker! Eller söta saker fast det skulle nog inte Kickan gilla att jag kallade det. Jag och Emma tvättade igår och skulle en gång gå upp till tvättstugan tillsammans. Emma och Zirro (som hon skulle binda utanför) gick först och då jag var ungefär 15 meter från där Zirro fick sitta rinde min telefon. Så jag stannade till men Kickan traskade vidare frammåt. Jag ville inte ropa på henne i luren så jag brydde mig inte så värst... Men sen ser jag Emma se alldeles förvånad ut och hon ber mig ropa på Kickan. Hon brukar få sitta i det hörnet själv när jag går in i tvättstugan så hon hade lugnt och målmedvetet bara traskat på till hörnet, precis brevid Zirro! De har ju ännu inte riktigt träffats sida vid sida men Kickan brydde sig inte ett dugg om att hörnet faktiskt var upptaget. Och jag fortfarande var en bra bit ifrån! Hon är en redig och klok dam hon som vet hur saker och ting ska göras.
Sedan på kvällen gick vi uppe på en långsmal höjd vid Carlshemsskolan och Kickan gick bakom mig. Så hör jag hur hon snubblar till så jag tittar bak men just du kommer hon fram till en igelkott som har "fällt in" huvudet. Men hon är fortfarande kvar i snubblet så jag tror hon är på igelkotten med nosen men sedan bara traskar hon vidare som att inget hänt över huvud taget! Hon brukar annars vara väldigt intresserad av sådana små djur men jag tror nog inte att hon ville visa att hon dels snubblat i i igelkotten och dessutom kanske fått nån tagg på nosen... Vet inte om det råkade vara en igelkott precis där hon råkade snubbla eller om hon snubblade i ansatsen mot stackars kotten. Men den märkte nog inte så mycket av det hela.
Filmklipp
Fritt följ
Idag på träningsträffen kom Emma, Pulver, Frida och Isa. Vi tränade vidare på fria följet. Det gick bra idag också med en bra position och kontakt som nästan aldrig släpper. Tappar hon kontakt jättekort så bryr jag mig inte men om hon ser bort och luktar eller liknande så går vi tillbaka och gör om. Det går jättebra att göra så att jag går tillbaka istället för att bara gå ur position och sedan låta henne testa igen, det blir mer märkbart att hon missade belöningen. Jag skulle testa att låta henne bjuda ugångsposition med belöningsskål ungefär två meter bakom mig. Men hon var trött eller ofokuserad kanske på grund av hagel och regn eller av ljud från skateboardrampen så det gick inte så bra. Hon lyckades till slut men då hade jag hunnit fela henne många gånger. Men varje gång hon lyckas sätta ryggen emot är en bra erfarenhet, oavsett hur hon kommit dit. Men nästa gång blir den övningen direkt när hon är pigg och aktiv.
Äldrevård

Gammal tant ska ha fördelar. Ikväll låg hon i knäet och blev bjuden på glass. Just på denna
bild är det lite tveksamheter angående vilken destination glassen hade.
Viltspår
Det blev ingen bra start, jag vet inte riktigt vad som hände. Vi kanske ska skaffa oss bättre startrutiner så hon kommer igång bättre, för hon hittade aldrig riktigt rätt i början så jag tog henne med till där jag visste säkert att spåret gick. Där kom hon igång och sedan gick det bra, hon var fortfarande ganska högt upp med nosen men hon hittade fram självständigt i alla fall. Jag hade några tydliga punkter där jag kunde kontrollera att hon gick mitt på spåret och där gjorde hon det. Jag hade bundit upp klöven i ett träd så att det skulle bli något lite svårare för klövtjuvar att sno klöven, och den var kvar! Kickan tyckte nog det var lite mysko men hon högg i och drog så hela granen skakade! Hon är aldrig så stolt som då hon får bära klöven till bilen...
Pulver fick leka lite med klöven innan så att han skulle få större intresse för den. Han fick ett ungefär 100 meter långt spår och han är jätteduktig på att spåra! Han är lugn och metodisk och då det inte ligger kvar alltför mycket lukt i luften sätter han ner näsan i backen. Jag tycker om den här bilden för det är så mycket action i den, klövlek är inte helt okomplicerat! Sedan en bild på Kickans trädklöv...
Tankar om krav
Den "gamla klassiska" slänger jag ur mig med viss avoghet, just för att jag mer och mer anser att den är gammal och förlegad - i allmänhet, vissa delar av den har även en träning med grunden i det operanta användning av. Men då jag definerar den som den gamla klassiska träningen innefattar det för mig en inlärning indelad i "inlärningsfas" och "kravfas", en träning som blandar positiv förstärkning - då hunden gör rätt, och positivt straff - då hunden gör fel (kan ju utvecklas så mycket mer, men med reservation för att vissa kan tycka att jag har fel så nöjer jag mig med detta). På den tiden jag tränade på det sättet var jag ingen särdeles bra hundtränare, men jag tar ändå risken att tala lite om det sättet att träna. Jag tänker mig att jag skulle lära Kickan att ligga lugnt medan jag knöt skorna. Jag lär henne det inne i vår hall eftersom det oftast är där det inträffar. Jag berömmer när hon gör rätt, så långt går det bra. Jag anser att hon kan både ligg och ligga kvar eftersom det går som jag vill varje gång. Men när jag ska knyta om skorna på promenaden lägger hon sig men flyger genast upp igen. Har man då tanken att "men hon kan ju detta" så kanske man kommenderar henne en gång till, men om förväntat resultat uteblir får man heller inte den förstärkning man väntar sig som hundförare. Man kanske blir lite frustrerad och låter hårdare tredje gången man säger till. Fjärde gången kanske man trycker ned hunden och tar till fysisk hjälp för att hunden ska göra som man förväntar sig. Man kräver att hunden ska lyda eftersom den "ju kan detta". Detta är ett exempel på vad jag skulle kalla "kravfasen", att hunden ska lyda oavsett situation. Lyder inte hunden får man ta i hårdare. Om man då betänker att man i början tränar hunden att ligga ned då man knyter skorna inomhus med metoder som hör till inlärning, varför fortsätter man inte med det då hunden inte klarar att göra rätt? Aversioner har ingen inlärningseffekt, snarare effekten att hunden tar avstånd från föraren vilket inte är någon grund för effektiv inlärning.
actually punishing him for
your poor training."
Susan Garret
Kravet blir alltså att hunden ska klara av ett visst beteende i en viss situation. Att jag utgår från att krav har samband med positivt straff bygger på viss erfarenhet och att inputen till dessa tankar också hade samband med koppelkorrigeringar. Även i operant inlärning vill man ju att hundarna ska kunna utföra ett beteende i de situationer vi önskar, vilka kan vara svåra för hundarna. Men om jag skulle hamna i en situation där hunden inte utför det jag ber den om skulle jag fråga mig "varför utför inte hunden det jag ber den om? Vad är det i situationen som gör att hunden inte KAN beteendet?" Om jag har en träningssituation där jag är 100 % säker på att hunden kan det beteendet jag ber om, på den signalen jag ger den, i den rådande situationen, och hunden ändå inte utför beteendet, då vet jag att jag måste tänka om som tränare! Att då på något sätt tvinga fram beteendet ger mig en bra förstärkning... vilket gör att det är lätt att falla dit.
Egtvedt/Køste
På klickerkursen på Canis fick vi lära oss att om träningen inte fungerar som man tänkt är det en av fyra saker man ska skylla det på, om det inte är andra psykiska eller fysiska hinder för inlärning: timing, kriterier, förstärkningsfrekvens och förstärkningskvalitet. Vi styr våra hundar åt det hållet vi vill ha dem med hjälp av dessa fyra hjälpmedel och plockar bort sådant som inte har någon inlärningseffekt. Positivt straff kanske kan ha inlärningseffekt på något sätt, men det har nog så gott som alltid bieffekter! Jag reflekterade idag om skillnaden mellan att straffa bort Kickans vaktande mot andra hundar och att istället bara belöna rätt beteende. Det sistnämnda ger stadiga inlärningseffekter och en glad och öppen hund, medan jag såg flera icke önskvärda bieffekter i den förstnämna metoden, som jag förhoppningsvis snart kan slita lös mig helt från, för det är väldigt förstärkande för mig! För att lära hunden klara av att utföra ett beteende i alla tänkbara situationer och fortsätta pyssla med inlärning, skulle jag byra "krav" mot "kriterier". Så KRAVET ligger helt på oss att vi ska LÄRA våra hundar klara det vi kräver att de ska klara! Krav är något vi får ta ansvar för.
B. F. Skinner
Käringberget

Kickan på toppen av Mossavattenberget, vårt lunchställe. Rena lyxlivet, blev bjuden på VOV hundmat av Åsa när Ebba inte ville ha.
Förvillande lik min Noppe, men idag fick Nyn jobba lite. Samma färg, samma årsmodell. Sedan for vi förbi skylten till Bjurholms älgfarm, med Drop-in! Jag ville självklart åka dit, men inte svängde bilen för det inte. Vi svischade förbi fina tallhedar, underbar spårskog. Och orienteringsskog. Kickan fick ligga fram i bilen.
Alla tre hundar sprang lösa, vilket de fixade alldeles utmärkt. Kickan sa bara till Zirro en gång, då han råkade springa över henne i hennes lunchvilogrop... Jag är djupt imponerad av henne, och av Zirro som inte ens försökte närma sig henne. Ebba kom ihåg Kickan påhopp sist de sågs och visade hela bettet mot henne, vilket Kickan struntade fullständigt i. Vädret växlade med ungefär tio minuters intervall, från strålande sol till blåst och hagel, om och om igen. Zirro fick igång Ebba till att leka, och Ebba åt VOV med viss skeptism, fast bara då hon blev matad med gaffel.... Därav Kickans spända blick på första bilden. Roland tog över matandet för att Åsa skulle kunna äta själv, men till slut kunde Roland jaga henne med den fyllda gaffeln!
Ola hittade spännande fotoobjekt. Åsa och Ebba njuter av utsikten, som var väldigt fin och väl värd klättringen uppåt.
Efter sista stoppet tyckte Kickan att det var dags att åka hem och sova, hon tog kommandot vid ratten!
Signalkontroll och höstdestination
Igår läste jag Ninas blogg (11:e maj) där hon skrev lite om Proofing av beteenden. Det handlar om att utsätta ett beteende för sådana utmaningar att det "impregneras" mot lockelser att göra fel, om jag förstår det rätt. Något jag blev jätteinspirerad av och ska praktisera mera med Kickan. Vi har inget enda beteende som kan räknas som färdigt, som hon kan utföra under alla tänkbara omständigheter och situationer. Jag märkte detta då jag tränade fritt följ idag. Om jag petar ut lite med mina fingrar framför hennes nos stannar hon... ett resultat av två mycket oklara moment, fritt följ och ställande under gång. Detta ska det bli ändring på!!
Jag har också fått det klart idag, nästan helt säkert, att jag kommer tillbringa hösten (eller delar av) i Falun där jag ska skriva exjobb åt StoraEnso. Det bästa är att man får ha hund i deras kontor!!!
Läste i VK idag att det i den kommunala hundförordningen står att hundar inte får vistas på Ålidhems centrums innergård. Bra att veta! Eller, varför är det stället kommunens enda hundförbjudna område??
Glöm inte titta på förra inlägget där svaret på "Vem ska bort" presentades!

